Vårens lamning

Årets lamning började i slutet av mars och pågick i ca. en månad. Ett ständigt pass dag som natt. Det resulterade i 79 lamm. Dock förlorade vi tre lamm och en tacka.

Det finns alltid några lamm som sticker ut i mängden och som man minns lite extra. En av dem är 95:an. Ett litet tacklamm som föddes tillsammans med en syster, 96:an. 95:an blev bortskuffad av tackan 333 och vi fick lov att låta henne dia under tiden vi höll fast tackan. På så vis visste hon att det var dags att äta när vi kom in i boxen. Hon växte och blev en liten tuffing bland de andra lammen. Dessvärre dog hennes syster plötsligt ca tre veckor gammal.

En annan liten kille är 20. Han föddes tillsammans med två syskon. Han var nästintill livlös och kunde varken stå eller dia själv. Vi sondmatade och nappade honom. Det såg mörkt ut men vi gav inte upp hoppet. Och nu är han en av de större bagglammen och mår prima.

Vi fick ett lamm till som blev bortskuffad av sin mamma, en grå bagge. Den hade karaktär... vi nappade honom från start så han sprang efter och bet i byxbenen tills det var dags för flaskan. Han löste sedan sina måltider på eget vis då han gick och tjuvade på 333:an när hon åt kraftfoder och inte orkade bry sig om vem eller vilka som diade. 

Vi hade en tacka som fick fyrlingar. De föddes sist och är lite mindre än de andra men minst lika pigga och krya. Det blev tre bagglamm och ett tacklamm. Hon hade nog legat lite trångt i magen så hon kunde först inte räta ut sina framben. Därav hade hon svårt att dia så även hon blev ett napplamm. Efter lite massage och uträtning av benen flera gånger dagligen kunde hon gå och stå som normalt och dia på egen hand.